Header Baby - baby sleeping

Mjölkproteinallergi och laktos

Mjölkproteinallergi eller inte – hur vet man? Har din bebis eksem, diarré eller ont i magen? Då kan det vara mjölkproteinallergi. Nu kanske du tänker på laktosintolerans och ja, det är ett väldigt vanligt missförstånd. Men faktum är att det är två vitt skilda saker!

Vad är mjökproteinallergi?

Mjölkproteinallergi är en allergi som gör att kroppen inte tål protein som finns i mjölken, till skillnad från vid laktosintolerans - då kroppen inte kan bryta ner sockret i mjölken. Barn som har mjölkallergi kan inte äta mjölk och andra mjölkprodukter. Mindre än tre procent av barn har mjölkproteinallergin. Så det är en rätt så ovanlig allergi! Och det är nästan bara små barn som får det. En liten tröst om din lilla har fått allergin är att den oftast växer bort innan skolåldern.

Men hur vet jag säkert att det är mjölkproteinallergi?

Det enda sättet att testa är att ta bort mjölk helt ur kosten i en till fyra veckor. Det ska man alltid göra i samråd med BVC. Efter det testar ni mjölk igen och om besvären kommer tillbaka ställs diagnosen mjölkproteinallergi. Inom sjukvården kallas det för eliminations- och provokationstest. En liten andel barn kan också diagnostiseras med hjälp av blodprov, men det fungerar bara när man har en viss form av allergin.

Kliande ögon och kräkningar – det här ska du hålla utkik efter

Det vanligaste är att mjölkproteinallergi upptäcks när barnet börjar med modersmjölksersättning eller välling. Om du ammar din bebis får den också i sig små mängder komjölk genom bröstmjölken. Om du äter mjölkprodukter så klart! Barnet kan därför också få symptom utan att själv ha fått i sig mjölk, men det är ganska ovanligt. Hos vissa ammade barn visar sig dock allergin efter det att barnet fått sin första portion gröt.

De vanligaste besvären kommer från huden, magen och tarmarna. De flesta som har mjölkproteinallergi får minst två symptom samtidigt:

  • Eksem 
  • Nässelutslag
  • Kräkningar
  • Diarré
  • Ont i magen
  • Förstoppning
  • Ingen aptit
  • Barnet går inte upp i vikt som det ska
  • Barnet skriker mycket
  • Blod i avföringen
  • Röda och kliande ögon, som beror på att barnet har fått mjölk på händerna och kliat sig i ögat


Barnet kan också få symptom från luftvägarna, men det är lite mindre vanligt:

  • Snuva
  • Hosta
  • Astma
  • Svårt att andas
     

6 sanningar och myter om mjölkproteinallergi

Kommer barnet att få svaga ben när det inte dricker mjölk? Det finns många myter om mjölkproteinallergi. Här är barnläkaren Staffan Berglunds reder ut vad som stämmer och svarar.

Påstående: Barnet kommer att få svaga ben när det inte dricker mjölk

Svar: Det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med kalcium när man utesluter mjölk helt och hållet. Ett barn som inte äter mjölkprodukter behöver därför näringsberikad kost eller tillskott av kalcium. Ta kontakt med en dietist så får ni hjälp.

Påstående: Mjölkproteinallergi växer bort

Svar: Det stämmer faktiskt för nästan alla. För 75 procent av alla barn med mjölkproteinallergi växer det bort innan tre års ålder. Och före skolåldern har allergin försvunnit för 90 procent. Så om det känns kämpigt med kosten kan det vara skönt att tänka på att allergin förmodligen kommer att försvinna så småningom. Håll kontakten med dietist eller läkare och testa med mjölk med jämna mellanrum för att se om allergin har växt bort. 

Påstående: Kolik beror på mjölkproteinallergi

Svar: Det kan vara så men det är bara en liten andel av kolikbarn som visar sig ha mjölkproteinallergi. Man vet inte riktigt vad kolik beror på ännu. Här kan du läsa mer om vad du kan göra ifall du misstänker att ditt barn har kolik (länk till delen om kolik).

Påstående: Om barnet inte blir bättre trots en mjölkproteinfri kost ska man utesluta även soja och ägg

Svar: Om symptomen inte försvinner trots en mjölkproteinfri kost är barnet förmodligen inte allergiskt mot mjölkprotein. Istället för att utesluta fler saker ur kosten bör ni ha en dialog med er läkare om vad besvären kan bero på. Troligen är det något annat än allergi.

Påstående: Ett mjölproteinkallergiskt barn ska inte få i sig någon mjölk överhuvudtaget

Svar: I samband med att man utreder ifall barnet är allergiskt mot mjölkprotein ska kosten vara strikt mjölkproteinfri.

Påstående: Om mjölkproteinallergi finns i släkten är det lika bra att ge barnet mjölkfri kost från början

Svar: Det stämmer att risken att få mjölkproteinallergi ökar om man har släktingar med allergin, det gäller alla allergier. Men det behöver inte gå i arv, så testa först att ge barnet mjölkbaserad modersmjölksersättning eller att som ammande mamma dricka mjölk. Diagnosen bör hur som helst ställas av en läkare.

Bebis dricker ur pipmugg

Kostråd: Ammande mammor som har barn med mjölkproteinallergi

Reagerar ditt barn på spår av komjölk i bröstmjölken? Om du inte har ätit mjölkfritt innan kan det kännas lite snårigt att veta vad som är okej att äta. Här är några saker att tänka på:

  • Undvik komjölk och produkter som innehåller komjölk, till exempel smör, yoghurt, ost, grädde och glass. Tänk på att det även kan finnas mjölkprotein i produkter som bröd, korv och leverpastej, undvik mat med vassle/vassleprotein och kasein i innehållsförteckningen.
     
  • Välj också bort mjölk från andra djur, som get eller får, eftersom även den kan ge en allergisk reaktion. Ersätt istället med växtbaserade drycker som exempelvis havremjölk.
     
  • En bra idé kan vara att höra av sig till en dietist som kan ge kostråd och tips.
     
  • Det kan vara svårt att komma upp i den dagligt rekommenderade dosen av kalcium och du kan behöva äta tillskott av kalcium. Kolla med din dietist!

Blandar du ihop mjölkproteinallergi och laktosintolerans?

Du är inte ensam. Läkaren Staffan Berglund reder ut några frågetecken.

Vad är skillnaden mellan laktosintolerans och mjölkproteinallergi?

Svar: Allergi mot mjölkprotein och laktosintolerans är två helt skilda saker. Laktosintolerans innebär att man inte kan brya ner mjölksocker. Kroppen inte kan bryta ner mjölksockret ordentligt, vilket gör att man blir gasig och lös i magen. Vid mjölkproteinallergi reagerar immunförsvaret på mjölkprotein och man kan därför inte äta eller dricka komjölksprodukter, inte ens laktosfria.

Går det att se om mitt barn har laktosintolerans eller mjölkproteinallergi?

Svar: Mjölkproteinallergi börjar när man är liten, medan laktosintolerans nästan alltid uppstår senare i livet och är ovanligt bland personer som härstammar från Sverige. Man räknar med att 4-10 procent av alla vuxna i Sverige är laktosintoleranta och de flesta av dessa har ursprung från andra länder än i Skandinavien. Laktosintolerans gör att man blir lös och gasig i magen, medan mjölproteinkallergi även ger andra symtom - eksem och utslag till exempel.

Var finns mjölkprotein respektive laktos?

Svar: Mjölkprotein finns i alla mejeriprodukter som är baserade på komjölk. Tack och lov finns det idag många alternativ till mjölk, olika växtbaserade drycker exempelvis. Kolla gärna med din dietist om du vill ha tips och kostråd. Laktos är ett socker som går att ta bort ut ur mjölk och även laktosfria alternativ finns gott om i matbutikerna.

Kan man förebygga mjölkproteinallergi eller laktosintolerans?

Svar: Tyvärr går det inte att förhindra varken mjölkproteinallergi eller laktosintolerans. Inte vad man vet idag i alla fall.

Är det farligt att få i sig laktos respektive mjölkprotein?

Svar: Det är aldrig farligt att få i sig laktos för en person som är laktosintolerant, men man kan få magknip och andra jobbiga besvär. Om man har en svår mjölkproteinallergi kan det vara dåligt att få i sig mjölkprotein, i värsta fall kan man få andningsbesvär, kräkningar och blod i avföringen.

Hur vet man att mjölkproteinallergin har vuxit bort?

Svar: Man testar regelbundet minst var tredje månad genom att ge barnet mjölk. Det kallas för provokation. Om det ger tydliga besvär finns allergin kvar och annars har den växt bort. Laktosintolerans kan man tyvärr inte bli av med.

Liten bebis - Semper Barnmat

Vilken ersättning ska jag välja?

Om ditt barn är mjölkproteinallergiker ska du undvika vanliga modersmjölksersättningar och vällingar eftersom dessa innehåller mjölk.

  • På apotek finns mjölkfria modersmjölksersättningar. De ger samma näring som komjölksbaserade modersmjölksersättningar
     
  • Om du har ett litet barn som har fått diagnosen mjölkproteinallergi kan du få modersmjölksersättning utskrivet på recept till ett rabatterat pris.
     
  • Hör efter med din dietist eller barnavårdscentral om du är osäker på vad som gäller.

Då ska du söka vård

Som förälder känner du ditt barn bäst! Om du misstänker att något inte står rätt till finns det hjälp att få.

  • Tror du att ditt barn är allergiskt mot mjölkprotein ska du alltid höra av dig till sjukvården
  • Om ditt barn har minst två av symptomen på mjölkproteinallergi kan du vända dig till barnavårdscentralen eller en vårdcentral.
  • Om ditt barn har fått i sig mjölk och får allvarliga symptom – ring 112. Allvarliga symptom är andningsproblem, kraftiga kräkningar eller att barnet blir väldigt slött.
  • Kontakta vårdcentralen om ditt barn har fått diagnosen mjölkproteinallergi och besvären inte går över trots att bebisen inte får i sig mjölkprodukter.


Hit kan du vända dig

Genom att ringa 1177 kan du få sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Där kan du få hjälp med att bedöma din bebis symptom eller få veta var du kan söka vård. Prata också gärna med din barnmorska eller läkare på barnavårdscentralen för att få råd och hjälp. På Facebook-grupper och familjeforum på nätet kan du få värdefulla tips och stöd från andra föräldrar som är i samma situation som du.

Källor: Staffan Berglund, 1177, Livsmedelsverket.