Författare: Professor Bengt Björkstén, Stockholm
 

Probiotika

Probiotika är levande mikroorganismer (bakterier) som har gynnsamma effekter på hälsan. Under många år har man ensidigt sett bakterier som orsak till sjukdom och man har bortsett från att det bara är ett fåtal av alla bakterierna i vår omgivning som är skadliga. I själva verket är många bakterier tvärtom nyttiga för oss. Det gäller inte minst tidigt i livet.
 
Redan för över hundra år sedan föreslog den ryskjudiske forskaren Elie Metchnikoff att vissa levande mikroorganismer skulle kunna vara bra för hälsan. De här idéerna var det inte många som nappade på och de enorma framstegen inom medicinen kom istället att fokusera på patogena bakterier och sätt att bekämpa dem. Inte förrän under de senaste 10-15 åren har mikrobiell ekologi väckt något större intresse. Man har uppmärksammat att vi i vårt inre har ett stort, mycket komplext ekosystem som påverkar oss.
 
Tarmslemhinnan från en vuxen individ har en yta på cirka 300m2. Det är större än en tennisplan. Slemhinnan är koloniserad med över 1000 olika sorters mikroorganismer. Det totala antalet mikroorganismer i tarmen kan vara 1014. Det är 10 gånger fler bakterier än totalantalet celler i hela vår kropp.
 
Tarmkanalen är steril vid födelsen men koloniseringen börjar omedelbart efter födelsen. Först koloniseras det nyfödda barnet med olika aeroba bakterier men snart tar aeroba stammar över. Under de första månaderna varierar typen av bakterier, men mot slutet av första levnadsåret har tarmfloran stabiliserat sig och ett dynamiskt ekosystem etableras. Floran är sedan under normala förhållanden förbluffande stabilt hos den enskilda individen under resten av livet. Den kan rubbas tillfälligt av infektioner, antibiotika, och stora förändringar i dieten, men tenderar att återställas. Sammansättningen av vår bakterieflora i tarmen förefaller vara lika specifik för den enskilda individen som fingeravtrycket är.
Tarmfloran har stor betydelse för upptaget av näring. Under de allra senaste åren har ett eventuellt samband mellan en förändrad tarmflora och den ökande förekomst av fetma väckt stort intresse. Mikrober är också nödvändiga för att vi skall utveckla normal reglering av immunsystemet efter födelsen.
 
Det är i den här komplexa ”inre miljön” som probiotiska bakterier anses kunna göra nytta. Intresset för probiotika har ökat närmast explosionsartat under de senaste tio åren. Det finns åtskilliga goda studier med några probiotiska bakteriestammar, framförallt med laktobaciller. Tyvärr finns det också många produkter på marknaden som uppges vara probiotiska men som inte dokumenterats i välgjord kliniska studier.
 
Probiotika har prövats vid många kliniska tillstånd. Den bästa dokumentationen av gynnsamma effekter på barn gäller infektiös diarré. Det finns idag närmare trettio studier som visar att diarréperioden förkortas med cirka ett dygn i genomsnitt. Studierna omfattar både barn som behandlats på sjukhus för sin gastroenterit, alltså tämligen svåra fall, och barn som behandlats i öppen vård.
 
Diarré är en välkänd, relativt vanlig komplikation av viss antibiotikabehandling. Orsaken anses vara att sådana antibiotika inte bara slår ut sjukdomsframkallande bakterier utan också har stora effekter på den normala tarmfloran. Det är kanske därför inte förvånande att probiotika som ges före antibiotikakuren kan minska risken för uppkomst av diarré.
En färsk studie omfattar 200 spädbarn i åldern 4-10 månader som vistades på daghem i Israel. Barnen fick antingen en stam av laktobaciller Laktobacillus reuteri Protectis (LRP), bifidobakterier eller verkningslös substans under 12 veckor. Barnen som fick laktobaciller hade färre frånvarodagar från dagis och mindre feber och diarré.
 
En italiensk studie visar att probiotika kan lindra spädbarnskolik. I studien visade sig laktobaciller (LRP) vara mera effektivt än vanliga kolikdroppar.
 
Studier under senare år visar att sammansättningen av tarmfloran skiljer sig mellan allergiska och icke allergiska småbarn redan under den första levnadsveckan, alltså innan de ens utvecklat symptom på allergi. Flera kontrollerade studier med några olika laktobacillstammar visar en viss lindring av spädbarnseksem. Däremot saknas dokumenterad effekt av sådan eksembehandling hos äldre barn än två år och vuxna.
 
Det finns idag flera studier där man undersökt om allergi kan förebyggas genom tillförsel av probiotika från födelsen. Tre av dem visar en viss förebyggande effekt mot eksemutveckling under de första två levnadsåren, medan en studie inte gjorde det. I de tre studierna som visade en förebyggande effekt gav man också laktobaciller till den gravida mamman under den sista graviditetsmånaden, medan laktobacilltillförseln i den negativa studien var begränsad till barnet.
 
Vi har en lång historia av samspel med laktobaciller. Det är faktiskt rimligt att säga att hela vår utveckling till människor från apor har skett i närvaro av laktobaciller! De är i det närmaste ofarliga och har getts i stora doser till och med till nyfödda och till patienter med immunbrist. Laktobaciller av olika slag finns normalt i tarmen hos alla människor och andra däggdjur och även hos åtskilliga andra ryggradsdjur. De finns inte bara i mjölkprodukter, som man skulle kunna tro av namnet, utan även och kanske framförallt på till exempel råa grönsaker och kött.
 
Det återstår mycket arbete innan man har kartlagt tarmfloran hos friska och sjuka människor. Men det är rimligt att förmoda att studier av vår ”inre miljö” och det ekologiska samspelet i tarmen kommer att visa sig ha stor klinisk betydelse i framtiden. Vägen dit är lång, men redan idag finns det anledning att misstänka ett samband mellan förändrad tarmflora och diverse ”vällevnadssjukdomar” såsom allergier, autoimmun sjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom och fetma.

 
Probiotika har prövats på barn och vuxna vid många olika sjukdomar och besvär och även för att förebygga sjukdom. Vetenskapligt dokumenterad effekten är dock bara dokumenterad vid ett begränsat antal tillstånd.

 
Produktinformation Semper Magdroppar