Författare: Professor Leif Gothefors, Umeå. Professor Olle Hernell, Umeå

Kostråden tjänar som generella riktlinjer vid behandling av diarrésjukdomar och behöver därför inte gälla varje enskilt barn. 

Diarrésjukdom

De vanligaste orsakerna till akut diarré är tarminfektioner men även vid andra infektioner (öron, urinvägar) kan diarré förekomma.
Diarré kännetecknas av tre eller fler ordentligt lösa eller vattentunna avföringar per dag. Barn som uteslutande ammas har vanligen tämligen lösa avföringar varför diarré då får definieras som ännu tunnare respektive ännu fler avföringar. I samband med insjuknandet förekommer ofta kräkningar och feber.

Förlust av vätska och viktiga salter

Vid diarré och kräkningar förlorar kroppen vätska, viktiga salter och näring. Förlusterna blir större om barnet samtidigt har feber. Risk för intorkning föreligger dels om barnet har ett stort antal vattentunna avföringar eller kräks ett flertal gånger, dels om diarréen – om måttligt svår – pågått i tre dygn eller mer. Andra varningstecken är att barnet antingen är påtagligt törstigt, irriterat eller så trött att det inte orkar äta eller dricka. Ofta noteras också minskade urinmängder.

Att tillföra vätska och viktiga salter

Enstaka lös avföring
När barnet haft sina första lösa avföringar är det viktigt att tillföra mer vätska än vanligt och fortsätta så länge avföringen är lös. På så sätt kan intorkning och svårare sjukdom förebyggas. I detta första skede kan man låta barnet forsätta med bröstmjölk eller sin vanliga modersmjölksersättning. Till de barn som äter välling kan man fortsätta med den. Som extra vätska kan ges någon annan dryck som barnet tycker om, dock ej alltför söt. Vätskeersättningar, som finns att köpa på apoteket, är ett bra och praktiskt alternativ att tillföra både vätska och salter. Det är klokt att – trots den lösa avföringen – låta barnet fortsätta äta vanlig mat.

Vid intorkning och fortsatta kräkningar och diarré
När barnet är intorkat eller har stora vattniga diarréer alternativt upprepade kräkningar måste vätske- och saltförluster ersättas med vätskeersättning. Tillförsel av vätskeersättning ska ske så länge diarréerna och/eller kräkningarna fortgår.
Behandlingen är indelad i två faser:

1. Återställ förlusterna av vätska och salter.

2. Se till att vätske- och elekrolytbalansen behålls, dvs att den vätska och de salter som förloras ersätts. Följ kostråden längre ner på denna sida. Vätskor som innehåller stora mängder socker ska undvikas eftersom de kan förvärra diarréen. Exempel på drycker som ej bör ges outspädda vid diarrésjukdom är Coca-Cola och andra läskedrycker, juice samt sportdryck. Bröstmjölk ger såväl vätska som salter och näringsämnen: amningen ska därför fortsätta som vanligt.

Hur mycket vätska ska man ge?
Generell riktlinje
Till barn under 2 års ålder ges efter varje lös avföring 1/2 – 1 dl vätska. Till barn i åldern 2–10 år ges 1–2 dl vätska efter varje lös avföring. Vid behandling av lätt och medelsvår akut diarré följ kost-råden på vidstående sida.

Minska risken för kräkning

För att minska risken för kräkning ska vätskan ges långsamt, mata därför de mindre barnen med sked och de äldre med sked eller mugg. Mata i jämn takt och ge motsvarande 3–5 matskedar i halvtimmen, d.v.s. 1/2 – 3/4 dl. Även om barnet kräks har det oftast behållit mycket av den vätska som givits. Om barnet kräks under matningen gör ett uppehåll i matandet i 5 – 10 minuter och fortsätt därefter på samma sätt.

Vanlig mat

Även om avföringarna fortsätter att vara lösa i flera dygn är det inte farligt förutsatt att barnet verkar tillfriskna. Väsentliga näringsämnen tas nämligen upp i tarmen även under sjukdomsförloppet. Behandlingsprincipen är idag att barnet så snart som möjligt, efter rehydrering, ska återgå till att äta sin vanliga mat. Viss försiktighet bör dock iakttagas med mat som innehåller mycket fullkorn som t ex grovt bröd och gröt eller fullkornsvälling, eftersom den kan ge lös avföring. Blanda gärna lite extra fett i maten; 3 tsk fett fördelat på 2 – 3 måltider/dag kan vara lämpligt. Se kostråden på vidstående sida. En strikt så kallad skonkost som barnet kanske inte heller tycker så mycket om kan till och med försena läkningen av tarmslemhinnan och därmed förlänga sjukdomsförloppet.

Vid diarrésjukdom tänk på att:

• Introduktion av nya födoämnen under den period som barnet är sjukt kan leda till att barnet utvecklar aversion mot födoämnet i fråga.
• Det inte finns något direkt hinder att ge mjölk eller mjölkprodukter. Vanlig mjölk kan dock hos vissa barn orsaka kräkning i samband med magsjuka. För dessa barn kan det vara lämpligt att vänta med att ge mjölk i några dagar.
• Om barnet ej accepterar någon form av vätskeersättning, pröva att ge någon annan dryck som barnet tycker om, dock ej alltför söt.
• Tvätta händerna efter varje blöjbyte och toalettbesök. Använd helst flytande tvål. Varje familjemedlem bör ha en egen handduk.
• Rengöra potta respektive toalettstol efter varje besök.

Råd

Färdigtillredd vätskeersättning kan smaksättas med högst 2 tsk (10 ml) fruktjuicekoncentrat per liter eller 1/2 tsk (2,5 ml) per 2,5 dl. Ibland kan det vara lättare att få i barn vätskeersättning om den ges som isglass. För säkerhets skull rekommenderas att ta med några förpackningar vätskeersättning vid utlandsresa.

Kostråd för behandling av lätt och medelsvår akut diarré

Barn 0 – 2 år
Barn som ammas: Fortsätt amma, gärna oftare än vanligt. Vid stora diarréer och kräkningar ge vätskeersättning. Följ råd nedan.
Barn som inte ammas: Vid stora diarréer och kräkningar ge vätskeersättning. Följ råd nedan.
Dygn 1: Vätskeersättning de första 4-8 timmarna, ca ½ dl per kg kroppsvikt. Fortsätt därefter med barnets egen modersmjölksersättning, barngröt eller välling och ge ca 1 dl per kg kroppsvikt under dygnet. Ge små mål puré om barnet vill ha och normalt äter puré/mat.
Dygn 2: Fortsätt med modersmjölksersättning, barngröt eller välling ca 1 dl per kg kroppsvikt. Om barnet har fortsatt diarré eller kräkningar komplettera med vätskeersättning. Är barnet 6-8 månader pröva att ge vanlig mat och om möjligt det som barnet vanligtvis äter. Blanda gärna lite extra fett i maten. Var dock försiktig med mat som innehåller mycket fullkorn som t ex grovt bröd och gröt eller fullkornsvälling, eftersom den kan ge lös avföring.
Dygn 3 och framåt: Om barnet har fortsatt diarré eller kräkningar fortsätt som dygn 2. Om barnet blivit piggare och äter med hygglig aptit fortsätt att ge barnets vanliga mat även om avföringen fortfarande är lös. Var dock fortfarande försiktig med grövre spannmålsprodukter.
Dygn 4: BVC eller läkare kontaktas om barnet försämrats eller har fortsatt rikliga diarréer.
 
Barn från 2 år
Dygn 1: Vätskeersättning de första 4 – 8 timmarna, ca 10 dl. Ge dessutom barnets vanliga välling, yoghurt eller andra liknande mjölkprodukter, eventuellt med lite socker. Var dock försiktig med fullkornsvälling, efter som fullkornsmat kan ge lös avföring. Ge små mål mat om barnet vill ha.
Dygn 2: Ge barnets vanliga välling, yoghurt eller andra liknande mjölkprodukter, eventuellt med lite socker. Om barnet har fortsatt diarré eller kräkningar komplettera med vätskeersättning. 1–2 dl vätska efter varje lös avföring. Ge också vanlig mat om barnet vill ha. Blanda gärna lite extra fett i maten. Var dock försiktig med mat som innehåller mycket fullkorn som t ex grovt bröd och gröt eller fullkornsvälling.
Dygn 3 och framåt: Om barnet har fortsatt diarré eller kräkningar fortsätt som dygn 2. Om barnet blivit piggare och äter med hygglig aptit fortsätt att ge barnets vanliga mat även om avföringen fortfarande är lös. Var dock fortfarande försiktig med grövre spannmålsprodukter.
Dygn 4: BVC eller läkare kontaktas om barnet försämrats eller har fortsatt rikliga diarréer.