- Nutrition
- Det viktiga mjölkfettet
- Fetma
- Forskning & artiklar
- Modersmjölksersättning
- Amma
- Kolik
- Smakportioner
- Allergi
- Kostråd
- Information om prebiotika
- Information om probiotika - laktobaciller
- Kostråd för barn med olika neurologiska funktionshinder
- Kostråd för spädbarn och småbarn
- Kostråd vid akut gastroenterit
- Kostråd vid diarré
- Kostråd vid födoämnesöverkänslighet
- Kostråd vid förstoppning
- Kostråd vid glutenintolerans/celiaki
- Kostråd vid komjölksproteinallergi
- Kostråd vid laktosintolerans
- Kostråd vid övervikt
- Sempers lexikon
- BabySemp – Snart nytt recept och ny design!
- Pediatrik & Nutrition
Författare: Docent Iréne Jakobsson, Lund. Dietist Elisabeth Sjöqvist, Lund.
Komjölksproteinallergi
Komjölksproteinallergi innebär att ett barn får sjukdomssymtom från ett eller flera organ vid intag av komjölk. Komjölksproteinallergi förekommer hos cirka 2% av alla spädbarn.
Etiologi
Komjölksproteinallergi är en reaktion på komjölksprotein. De viktigaste proteinerna i komjölk är kasein samt vassleproteinerna betalaktoglobulin och alfa-laktalbumin. Barn kan vara allergiska mot samtliga av dessa proteiner, men vanligast är allergi mot betalaktoglobulin.
En del barn har IgE medierade reaktioner på komjölk. Analyser av specifikt IgE i blodet mot komjölksprotein kan i vissa fall vara av värde i diagnostiken. Hos övriga barn (med icke-IgE medierade reaktioner) har vi idag ingen mätbar immunologisk faktor att tillgå för att få diagnos. Enda sättet att ställa diagnos blir då med elimination respektive provokation med komjölk.
Symtom
Symtombilden är mycket varierande. Mag-tarm symtom (diarré, kräkning, buksmärtor) och hudsymtom (eksem, nässelutslag) är vanliga.
Recidiverande obstruktiva bronkiter kan också vara symtom på komjölksproteinallergi.
Så kallad 3-månaderskolik kan vara en reaktion på komjölksprotein hos både barn uppfödda på modersmjölksersättning och bröstmjölksuppfödda barn.
Komjölksprotein överföres till bröstmjölken via moderns intag av komjölk. Samma mekanism kan ligga bakom komjölksproteinallergi vid uttalat atopiskt eksem hos helt ammade barn. Likaså kan blod i avföringen (allergisk colit) hos ammade barn bero på komjölksproteinallergi. En del barn reagerar i omedelbar anslutning till intag av komjölk, ofta med mera häftiga reaktioner, såsom kraftig kräkning eller nässelutslag. Anafylaktisk reaktion kan förekomma. Andra barn har en mera långsam symtomutveckling med tilltagande symtom under loppet av dagar och veckor. Symtomen är då oftast diarré och dålig viktökning.
Behandling
All komjölk måste uteslutas ur kosten. Då det gäller ammade barn sättes modern på strikt komjölksproteinfri kost och barnet fortsätter med bröstmjölk.
Hos barn som fått modersmjölksersättning ersättes denna i första hand med ett extensivt hydrolysat.
Hos de flesta barn utvecklas tolerans mot komjölk igen med stigande ålder. Cirka 60% av barnen med komjölksproteinallergi börjar utveckla tolerans mellan 2 och 3 års ålder och kan då åter starta med mjölkprodukter i kosten.
Kostförslag
Barn 1– 6 månader
Bröstmjölk eller mjölkfri modersmjölksersättning, 6 – 8 ggr /dygn i barnets egen rytm.
Mjölkfria smakportioner av grönsaker, frukt och gröt kan introduceras från 4 – 6 månaders ålder.
Barn 6 – 9 månader
Frukost Bröstmjölk eller mjölkfri modersmjölkersättning/välling/gröt, ev frukt
Huvudmål Mjölkfri kött-, fisk- eller äggrätt grönsaker potatis, ris eller pasta frukt och vatten
Eftermiddagsmål Bröstmjölk eller mjölkfri modersmjölksersättning/välling/gröt och/eller mjölkfri smörgås med pålägg, frukt
Kvällsmål Bröstmjölk eller mjölkfri modersmjölksersättning/ välling/gröt
Ev sent kvällsmål Bröstmjölk eller mjölkfri modersmjölksersättning/välling/gröt
Barn 9 månader – 2 år
(Från ca 1 års ålder kan mjölkersättningar av havre, ris eller soja introduceras)
Frukost Mjölkfri gröt eller välling och/eller mjölkfri smörgås m pålägg, ev frukt, ev bröstmjölk, mjölkfri modersmjölksersättning eller juice
Huvudmål Mjölkfri kött-, fisk- eller äggrätt grönsaker, potatis, ris eller pasta frukt, vatten
Eftermiddagsmål Mjölkfri smörgås med pålägg och mjölk- eller yoghurtersättning eller mjölkfri gröt, frukt
Kvällsmål Mjölkfri kött-, fisk- eller äggrätt grönsaker potatis, ris eller pasta frukt, vatten
Ev sent kvällsmål Många barn vill ha/behöver ett senare kvällsmål också: Mjölkfri smörgås med pålägg, mjölkersättning, eller mjölkfri välling/gröt/modersmjölkersättning eller bröstmjölk Mindre och mjölkfria mellanmål t ex frukt eller bär, smörgås kan också bli aktuellt. Då barnets intag av bröstmjölk/mjölkfri modersmjölksersättning minskar bör man se till att kalkintaget inte blir för lågt.
Allmänna råd vid uppläggning av kosten
Vid komjölksproteinallergi är det proteinet i komjölken som barnet inte tål. Barn med komjölksproteinallergi måste vanligtvis hålla en sträng diet. Komjölk ingår i väldigt många av våra baslivsmedel och sammansatta livsmedel. Det är därför lättast att utgå från så rena basvaror som möjligt och själv laga den mesta maten. Smör och margarin innehåller enbart små mängder mjölkprotein, men skall uteslutas vid en strikt komjölksfri kost.
Färdigförpackade livsmedel skall märkas med uppgift om ingående ingredienser. Dietistkontakt är en nödvändighet vid inledandet av behandling med komjölksfri kost. Barnläkare med specialistbehörighet kan förskriva vissa specialdestinerade livsmedel på livsmedelsanvisning till barn under 16 år med komjölksproteinallergi.
Lämpliga födoämnen vid komjölksproteinallergi
Mjölkfri modersmjölksersättning eller välling, mjölkersättning av havre, ris, soja
Mjölkfritt margarin, vegetabiliska oljor, kokosfett, ister
Isglass eller glass av havre eller soja
Kött, fisk, ägg av alla slag i ren form
Mjölkfria charkprodukter
Mjölkfritt bröd, knäckebröd, kex och flingor
Mjöl och gryn, alla sorter i ren form
Mjölkproteinfritt gröt- och vällingpulver
Potatis, rotfrukter, grönsaker och frukt alla sorter i ren form, mos och gratäng med mjölkfritt fett och ev mjölkersättning
Buljonger och soppor utan mjölkprotein.
Sås av buljong eller kokspad och ev mjölkersättning
Nötter, mandel, kryddor i ren form, socker, senap, Ketchup, kakao,
juice, läsk, saft
Ej lämpliga födoämnen vid komjölksproteinallergi
Mjölk och mjölkprodukter av alla slag såsom: grädde, fil, yoghurt, keso, messmör och all slags ost
Smör, margarin
Glass som innehåller någon mjölkprodukt
Hel- och halvfabrikat av kött, fisk och ägg som innehåller mjölkprotein i någon form
Bröd och bakverk som innehåller mjölkprodukter i någon form se upp med kakmixer och flingor
Industritillverkat gröt- och vällingpulver (utom de som är märkta mjölkfria), färdig gröt och pastarätter mm
Potatis- och rotmospulver, frusna halvfabrikat av olika slag
De flesta hel- och halvfabrikat av sås och soppa
Allt godis, choklad och kakaoprodukter som innehåller mjölkprotein,
vissa kryddblandningar
Läs mer om komjölksproteinallergi på http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/
Läs mer om cookies
Stäng