En pappa som leker med sitt barn.

Sjukdomar tränar upp immunförsvaret

Vissa perioder kan det kännas som att ni vabbar var och varannan vecka. Och det är självklart jobbigt att se sitt lilla barn sjukt, men allt eftersom tränas immunförsvaret upp och blir effektivare. Här förklarar barnläkaren Gudmund Stintzing hur det går till. Han reder också ut hur många sjukdomar som är normalt.

Redan i magen börjar det lilla barnets immunförsvar att byggas upp. Det är via moderkakan som antikroppar från mamman förs över, framför allt mot slutet av graviditeten. Sedan, när barnet är fött förs fler antikroppar över via modersmjölken. Barnläkaren Gudmund Stintzing förklarar:

– När vi föds finns det alltså redan förutsättningar för skydd i kroppen, i form av vita blodkroppar och andra så kallade immunceller. Men de är ganska ”otränade”. Och när vi sedan börjar utsättas för olika virus, bakterier och andra smittämnen, tränas och mognar immunförsvaret.

Mycket vab under förskoleåren

För många föräldrar kan första åren med ett barn på förskolan vara slitsamma. Sjukdagarna avlöser varandra och du hinner knappt tillbaka till jobbet innan nästa infektion dyker upp. Men att det lilla barnet blir sjukt så ofta har sin naturliga förklaring, menar Gudmund:

– När man är hemma och är föräldraledig utsätts barnet oftast inte för lika mycket smittämnen. Speciellt inte om barnet saknar äldre syskon, som i annat fall tar med sig smitta hem. Men så börjar barnet förskolan och träffar då på massor av nya smittämnen och behöver arbeta på att bygga upp ett försvar mot dessa. Och då kan det kännas som att barnet är sjukt mest hela tiden.

Vi ska stöta på omkring ett 50-tal virus från födseln fram till sexårsåldern. När barnets lilla kropp möter ett virus första gången kan det bli ganska sjukt. Sedan lär det sig att känna igen detta, kroppen bygger upp ett så kallat immunologiskt minne.

– Så när immunförsvaret stöter på samma smittämne nästa gång tänker immunförsvaret ”det här känner jag igen” och då ger det sig på ämnet direkt. Då blir barnet antagligen inte alls lika sjukt som första gången och det frisknar dessutom till snabbare, säger Gudmund och tillägger:

– Vissa smittämnen känner man igen resten av livet, som många virus, och kan inte drabbas av igen. Men andra glömmer kroppen fort, speciellt vissa bakterier som streptokocker. Då varar immuniteten inte länge alls.

Så många infektioner hos barn är normalt

Gudmund Stintzing förklarar att en liknande period med något fler sjukdomstillfällen även uppstår när barnet så småningom börjar skolan. Men den perioden är oftast inte lika allvarlig som den första. En del föräldrar kan bli lite oroliga för att deras barn är sjukt så ofta. Men det är vanligt att ha 6–8 infektioner per år, och vissa barn kan ha upp till tolv stycken utan att det är onormalt.

– Det handlar inte så mycket om hur många infektioner ditt barn har, utan om hur barnet har det i övrigt. Ett friskt barn klarar av så många sjuktillfällen, även om det är kämpigt för föräldrarna att det ofta är sjukt.

Gudmund Stintzing förklarar att så länge barnet är friskt emellan sjukdomstillfällena, ökar i vikt och mår bra i övrigt är det sällan något som är fel. Det finns emellertid de barn som har det lite jobbigare och ofta får följdsjukdomar av en vanlig förkylning. Den kan handla om allt ifrån öroninflammationer till bronkit eller lunginflammation. Då kan det vara bra att prata med barnhälsovården (BVC) eller sjukvården (1177.se).

– Om ett barn inte växer som förväntat kan det vara uttryck för många olika sjukdomar eller att immunförsvaret inte fungerar riktigt som vanligt. Det är därför BVC väger och mäter alla späda och små barn så ofta - för att upptäcka om något inte är som det ska.

Att ge barn febernedsättande eller inte?

Varje förälder känner oro när man ser sitt barn sjukt och den lilla kroppen känns brännhet av feber. Men feber är faktiskt ett uttryck för att immunförsvaret jobbar som det ska. Gudmund Stintzing förklarar att det är vanligt att små barn får ganska hög feber.

– En ettåring får i regel högre feber än en vuxen. För 40 graders feber är vanligt hos ett barn, medan när vi vuxna har det är vi ganska utslagna, säger Gudmund och förtydligar:

–Väldigt aktiva, friska barn kan ha en kroppstemperatur på uppemot 38 grader på eftermiddagen utan att det är någon infektion bakom.

När febertermometern piper och visar att den lilla har fått feber är det lätt att plocka fram asken med febernedsättande medicin. Men där vill Gudmund att man tänker till lite extra.

– Man kan tro att man ”botar” febern med febernedsättande medicin. Feber är ett symtom på att infektionsförsvaret arbetar. Så feber i sig är inte ett skäl att ge febernedsättande. Så länge allmäntillståndet är bra kan barnet ha 40 graders feber utan problem, säger han och tillägger:

– Men är barnet under sex månader och har tydlig feber, mer än 38 grader, är det alltid bra att kontakta sjukvården via 1177.se. Likaså om barnet med feber har påverkat allmäntillstånd, andningssvårigheter, kissar dåligt, är slött och inte orkar leka. Eller om barnet brukar drabbas av feberkramper.