En förälder och en bebis håller hand.

Kolik

Att välkomna en ny liten medlem till familjen är fantastiskt, men den första tiden kan också vara riktigt tuff. För dig som fått en bebis med kolik kan det bli några väldigt omtumlande månader där kärlek och ängslan blandas om vartannat varje dag. Kolik är faktiskt ganska vanligt. Upp till vart femte barn i Sverige får kolik. Men hur vet du om det är kolik eller bara vanligt skrik?

Om kolik

Kolik är faktiskt ganska vanligt. Upp till vart femte barn i Sverige får kolik. Men hur vet du om det är kolik eller bara vanligt skrik?

Egentligen är det ganska enkelt! Om ditt barn, som i övrigt är friskt, skriker flera timmar i sträck utan märkbar anledning då är sannolikheten stor att det är just kolik. En bebis som har kolik börjar oftast skrika på eftermiddagen eller kvällen. Samtidigt kan det verka som att barnet har magknip. Du kan se att de små benen spänner sig eller att knäna åker upp mot magen.

Kolik är vanligast när bebisen är mellan två veckor och fem månader. Det brukar vara som mest intensivt runt 6 och 8 veckors ålder. För de allra flesta går skrikandet över vid tre månaders ålder, men i sällsynta fall följer problemen med upp till ett års ålder. Att se sitt underverk skrika flera timmar varje dag är kämpigt. Oro och frustration är vanliga känslor hos föräldrar med kolikbarn. Du kanske frågar dig själv om det verkligen ska vara så här jobbigt att ha barn? Försök komma ihåg att kolik inte är farligt och att det finns massor av hjälp att få.

Vad beror kolik på?

Du som kämpar med kolik vill så klart gärna veta på vad kolik beror på. Svaret är att ingen vet helt säkert. Men teorierna är många, bland annat:

Tarmens nervsystem är inte färdigt

Visste du att våra tarmar har ett eget nervsystem som styr tarmens arbete? Hos barn med kolik kan det vara så att nervsystemet inte har utvecklats klart. Det kan göra att tarmarna rör sig sämre och att bebisen får magont och magknip.

Det saknas goda bakterier

Två kilo - så många goda bakterier finns i tarmsystemet hos en vuxen person. Bakterierna gör massor med nytta. Visste du till exempel att de stimulerar kroppens immunförsvar och ser till att vi får i oss den näring vi behöver? Hos små barn är variationen av goda bakterier inte lika stor. Därför kan de små magarna vara lite känsligare. De goda bakterierna etableras under barnets fem första veckor men forskare har sett att det dröjer lite längre för en del barn innan tjocktarmen innehåller alla de bakterier som ska finnas där. Just det kan göra att barnet får magknip och skriker.

Bebisens hjärna växer

Hjärnan är kanske inte det första du tänker på när någon säger kolik. Men en del studier säger faktiskt att hjärnans förmåga att reglera humöret kan påverka barnet. Hos små spädbarn växer hjärnan fortfarande och därför kan det bli svårt för barnet att uttrycka nyanser i hur det mår. Det kan göra att bebisar gallskriker när de egentligen bara känner sig lite nere.

Tarmen har brist på galla

En annan ny teori visar att barn med kolik producerar mindre galla. Brist på galla ger obalans i tarmens rörelser. Det kan ge kramp i den lilla magen.

Vilka råd ska jag lita på?

Du som googlat på magont och kolik vet att det finns massor av tips och trix. Men vad säger forskningen? Barnläkaren Staffan Berglund, medicine doktor vid Norrlands Universitetssjukhus, svarar:

Jag får råd om kolikmassage, akupunkturbehandling och besök hos kiropraktor. Är det vetenskapligt bevisat?

- Kolikmassage har en viss effekt, så det rekommenderas och på en del BVC finns kostnadsfria kurser i spädbarnsmassage. Däremot är varken akupunktur eller behandling av en kiropraktor tillräckligt vetenskapligt utrett som behandling mot kolik i dagsläget, så det är något jag avråder från tills vidare, då det kan finnas risker vi inte känner till.

Jag har läst att det inte är bra att ligga ner och amma ett kolikbarn och att man inte ska amma så ofta. Stämmer det?

- Det finns inget vetenskapligt stöd för att mammans position när barnet ammar skulle påverka kolik. Det viktiga är att som ammande mamma hitta den amningsteknik man själv tycker passar bäst för sitt barn. En spännande studie från 90-talet visade att barn som ammade ett bröst i taget, dvs att man tömde ett bröst innan man bytte till det andra – hade lägre andel kolik. Man tror att det kan bero på att den så kallade eftermjölken har egenskaper som gynnar barnet med kolik. Hur ofta och med vilken teknik man vill amma är dock väldigt olika och det är svårt att ge generella råd.

Jag är jättetrött och orkar knappt mer skrik, men alla säger att magknip och kolik går över. Ska jag bara hålla ut?

- Känner du dig frustrerad ska du definitivt söka stöd hos BVC. Där kan du få hjälp av professionell personal som kan ge tips och råd om hur man ska hantera vardagen med ett barn som har kolik. Dessutom har forskningen visat att barnets symptom ofta blir bättre när föräldrarna får stöd i hur de ska hantera situationen. Det finns med andra ord all anledning att ta hjälp när det känns tufft.

Då ska du söka vård för kolik

Koliken växer bort – det stämmer. Om du känner dig trygg och orkar så behöver du inte söka vård. Men misstänker du att ditt barn är sjukt och har några av dessa symptom så ska du höra av dig till sjukvården:

  • Ditt barn har feber
  • Ditt barn kräks ofta
  • Ditt barn verkar slött och vill inte äta
  • Ditt barn går inte upp i vikt som det ska
  • Besvären fortsätter efter fyra månaders ålder

 

Du är också viktig!

Det är riktigt kämpigt att ha ett barn som skriker flera timmar varje dag. Mitt upp i allt kanske du glömmer bort dig själv. Om situationen känns svår att hantera finns det hjälp och stöd att få. Hos barnavårdscentralen kan du som förälder få stöttning. Du kan också vända dig till en vårdcentral eller barnmorskemottagning om du känner dig deprimerad. Våga också be om hjälp av nära och kära. Berätta för grannar och vänner om barnets kolik så är det lättare att mötas av förståelse och kanske få hjälp från oväntat håll.

Hit kan du vända dig

  • Ringer du 1177 kan du få råd av sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Där kan du få hjälp med att bedöma symptom eller få veta var du kan söka vård.
  • Prata gärna med din BVC-sköterska eller läkare på barnavårdscentralen för att få tips, råd och hjälp.
  • Ibland kan det vara skönt att prata med en annan mamma. Hos mamma till mamma kan man anonymt få prata med en medmamma om sånt som känns svårt. Länk: mammatillmamma.com
  • Du kan också söka stöd, tips och inspiration i olika Facebook-grupper och familjeforum.

5 knep som du kan testa själv

Det finns ingen som vet exakt varför en del bebisar får kolik men det finns knep som faktiskt har visat sig hjälpa vissa barn. Testa gärna. Kanske funkar något på din lilla!

1. Se över matningen

En anledning till att barnet skriker kan vara att matningen inte fungerar ordentligt. Vissa barn kan suga ivrigt och då också svälja luft. Testa att ta pauser i matningen och ha mindre hål i flasknappen. Om barnet ammas är det viktigt att barnens läppar omsluter vårtgården ordentligt. Se till att tömma hela bröstet vid amning, den sista mjölken har en skyddande effekt mot kolik.

2. Släpp ut luften

Om det verkar som att ditt barn sväljer luft, har mycket gaser och magknip kan det vara bra att minska spänningen. Var noggrann med att rapa barnet efter måltid. Du kan också testa pysventil. Det är en engångspip som du försiktigt för in i ändtarmen och som gör att gas kan komma ut.

3. Fimpa

Nikotin påverkar barnets tarmrörelser på ett negativt sätt och kan ge magknip. Kolik är därför vanligare om mamman röker. Att sluta röka och hålla ditt barn borta från rökiga miljöer är alltså något av det bästa du kan göra för ditt lilla barns mage.

4. Låt barnet vara nära dig

Mys, mys, mys! Många föräldrar berättar att deras barn blir lugnare när de bär barnet nära. Bär barnet i sele eller över axeln eller låt barnet ligga nära dig och massera. Att bära kan också få fart på tarmarna.

5. Massera lilla magen

Kolikmassage har visat sig vara bra för små magar med problem. Till skillnad från ”vanlig” massage kan du också göra strykning medsols under barnets skrikperiod. Många barn tycker att massage är skönt och pruttar och rapar mycket vid beröring.
 

8 sanningar och myter om kolik

Fungerar det verkligen att sluta äta lök?

Hjälper det att rapa barnet? Det finns en hel uppsjö av teorier om kolik. Barnläkaren Staffan Berglund reder ut sju vanliga påståenden.

Påstående: Kolik beror på mjölkallergi.

Svar: En liten andel av barn som skriker mycket kan ha mjölkallergi, men då ofta tillsammans med andra symptom som kräkningar, diarré och eksem. Mjölkallergi förklarar alltså bara en bråkdel av alla fall av kolik och diagnosen ska alltid ställas i samråd med sjukvården. Läs mer under rubriken Mjölkallergi.

Påstående: Kolik bör gå över efter tre månader.

Svar: För de flesta barn minskar besvären från tre månaders ålder, men de behöver inte göra det. I vissa fall varar kolik i uppemot 5-6 månader – ibland ännu längre.

Påstående: Det är bra att sluta med gasbildande mat.

Svar: Det finns inget vetenskapligt bevisat samband mellan kolik och vad mamman äter. Men om man som mamma märker att koliken blir värre när man äter gasbildande mat som kål, lök och bönor är det värt ett försök att sluta och se om barnet mår bättre.

Påstående: Att rapa barnet efter måltid kan hjälpa mot kolik.

Svar: Det kan hjälpa och om man misstänker att stora mängder gas bidrar till att barnet har magknip ska man vara extra noggrann med att försöka få barnet att rapa. Men att barnet sväljer mycket luft är förmodligen bara en av många förklaringar till kolik.

Påstående: Kolik är ärftligt - det är stor risk att även småsyskon får kolik om första barnet hade det.

Svar: Det finns en viss ärftlighet, men det är inte alls säkert att ett barn får kolik bara för att ett syskon har haft det. Risken att spädbarnskolik ska gå i arv är tvärtom ganska låg.

Påstående: Kolik går inte att bota så det är ingen mening med att söka hjälp.

Svar: Kolik kan inte botas, men du ska alltid vända dig till BVC om du känner dig orolig. Där kan du få goda råd, lindring och viktig information.

Påstående: Att sluta röka kan hjälpa om du ammar ett barn med kolik.

Svar: Det stämmer. Rökning, både under graviditet och amning, fördubblar risken för kolik.

Påstående: Det är bättre att amma än ge ersättning i nappflaska till ett barn med kolik

Svar: Det stämmer inte. Det är lika vanligt med kolik bland både barn som ammar och barn som får mat i flaska.

Källor: Staffan Berglund, 1177, Semper

Kolik och skrik  – så överlever vi

Nu ger jag upp! Det är en vanlig tanke hos föräldrar med kolikbarn. Här är några råd som hjälper dig när det känns som värst.

Våga be om professionell hjälp

Visste du att det som har allra bäst bevisad effekt mot kolik är att få hjälp med beteendeträning från sjukvården. Att få stöd och råd i hur du hanterar ett kolikbarn gör inte bara dig som förälder tryggare, det minskar faktiskt också antalet timmar som bebisen skriker. Det är visat i forskning.

Ta hjälp av nära och kära

Be om hjälp om du har möjlighet. En andningspaus i en timme eller två kan göra underverk. Och känn ingen skuld över att den personen ska behöva ta hand om ditt skrikande barn. Alla klarar det en stund men det är svårare i flera timmar.

Turas om

Att leva med ett kolikbarn är oerhört tufft. Se till att hjälpas åt om ni är två. Sov gärna i skift och försök att ta så många andningspauser det går. Det är ett absolut måste att få sova en stund eller koppla av på annat sätt.

Låt dammråttorna vara

Var snäll mot dig själv och släpp så många måsten som möjligt. Laga enkel mat och strunta i dammråttorna i hörnet. Kanske har du massor av planer på vad du skulle göra med din bebis och din partner. Lägg allt åt sidan och fokusera på att få vila när du har chansen. Barn är aktiva små varelser länge – det kommer tid till lek och bus.

Prata med en vän

När frustrationen blir för stor ska du lägga barnet i sängen och gå därifrån trots att barnet skriker. Ring en nära vän, en släkting, en granne eller BVC och berätta hur du känner.