Kolik

Kolik – eller bara vanligt skrik?

Att välkomna en ny liten medlem till familjen är fantastiskt, men den första tiden kan också vara riktigt tuff. För dig som fått en bebis med kolik kan det bli några väldigt omtumlande månader där kärlek och ängslan blandas om vartannat varje dag.

Kolik är faktiskt ganska vanligt. Upp till vart femte barn i Sverige får kolik. Men hur vet du om det är kolik eller bara vanligt skrik?

Egentligen är det ganska enkelt! Om ditt barn, som i övrigt är friskt, skriker flera timmar i sträck utan märkbar anledning då är sannolikheten stor att det är just kolik. 

En bebis som har kolik börjar oftast skrika på eftermiddagen eller kvällen. Samtidigt kan det verka som att barnet har magknip. Du kan se att de små benen spänner sig eller att knäna åker upp mot magen.

Kolik är vanligast när bebisen är mellan två veckor och fem månader. Det brukar vara som mest intensivt runt 6 och 8 veckors ålder. För de allra flesta går skrikandet över vid tre månaders ålder, men i sällsynta fall följer problemen med upp till ett års ålder. 

Att se sitt underverk skrika flera timmar varje dag är kämpigt. Oro och frustration är vanliga känslor hos föräldrar med kolikbarn. Du kanske frågar dig själv om det verkligen ska vara så här jobbigt att ha barn? Försök komma ihåg att kolik inte är farligt och att det finns massor av hjälp att få.

Vad beror kolik på?

Du som kämpar med kolik vill så klart gärna veta på vad kolik beror på. Svaret är att ingen vet helt säkert. Men teorierna är många, bland annat:

Tarmens nervsystem är inte färdigt
Visste du att våra tarmar har ett eget nervsystem som styr tarmens arbete? Hos barn med kolik kan det vara så att nervsystemet inte har utvecklats klart. Det kan göra att tarmarna rör sig sämre och att bebisen får magont och magknip.

Det saknas goda bakterier
Två kilo - så många goda bakterier finns i tarmsystemet hos en vuxen person. Bakterierna gör massor med nytta. Visste du till exempel att de stimulerar kroppens immunförsvar och ser till att vi får i oss den näring vi behöver? Hos små barn är variationen av goda bakterier inte lika stor. Därför kan de små magarna vara lite känsligare. De goda bakterierna etableras under barnets fem första veckor men forskare har sett att det dröjer lite längre för en del barn innan tjocktarmen innehåller alla de bakterier som ska finnas där. Just det kan göra att barnet får magknip och skriker.

Bebisens hjärna växer
Hjärnan är kanske inte det första du tänker på när någon säger kolik. Men en del studier säger faktiskt att hjärnans förmåga att reglera humöret kan påverka barnet. Hos små spädbarn växer hjärnan fortfarande och därför kan det bli svårt för barnet att uttrycka nyanser i hur det mår. Det kan göra att bebisar gallskriker när de egentligen bara känner sig lite nere.

Tarmen har brist på galla
En annan ny teori visar att barn med kolik producerar mindre galla. Brist på galla ger obalans i tarmens rörelser. Det kan ge kramp i den lilla magen.

Kolik – vilka råd ska jag lita på?

Du som googlat på magont och kolik vet att det finns massor av tips och trix. Men vad säger forskningen? Barnläkaren Staffan Berglund, medicine doktor vid Norrlands Universitetssjukhus, svarar:

Jag får råd om kolikmassage, akupunkturbehandling och besök hos kiropraktor. Är det vetenskapligt bevisat?
- Kolikmassage har en viss effekt, så det rekommenderas och på en del BVC finns kostnadsfria kurser i spädbarnsmassage. Däremot är varken akupunktur eller behandling av en kiropraktor tillräckligt vetenskapligt utrett som behandling mot kolik i dagsläget, så det är något jag avråder från tills vidare, då det kan finnas risker vi inte känner till.

Jag har läst att det inte är bra att ligga ner och amma ett kolikbarn och att man inte ska amma så ofta. Stämmer det?
- Det finns inget vetenskapligt stöd för att mammans position när barnet ammar skulle påverka kolik. Däremot kan det finnas en idé att undvika att amma alltför ofta för att trösta barnet. Det är nämligen viktigt att tömma hela bröstet, eftersom den sista mjölken kan ha en skyddande effekt vid kolik. När barnet börjar amma kommer förmjölken först i riklig mängd. Efter ett tag kommer den mer mättande eftermjölken med högre fetthalt. Om du ammar för att trösta är risken att barnet inte äter till sista droppen. Hur ofta man vill amma är dock väldigt olika och det är svårt att ge generella råd.

På BVC rekommenderar de magdroppar för spädbarnskolik, men en del säger att det inte fungerar. Ska jag testa?
-Syftet med magdroppar är att tillföra tarmfloran, de goda bakterierna i tarmen. Tarmflora studeras just nu flitigt inom forskningen och det finns studier som visar att magdroppar kan hjälpa mot kolik samtidigt som andra inte visat sig ha effekt. Det beror bland annat på vilka goda bakterier man ger och till vem man ger det. Förhoppningsvis kommer vi att veta mycket mer om tarmflora och magdropparnas betydelse längre fram. Det vi vet i dagsläget är att magdroppar är helt ofarliga och för de som upplever att de hjälper är det en liten åtgärd som kan göra stor skillnad. Man kan testa!

Jag är jättetrött och orkar knappt mer skrik, men alla säger att magknip och kolik går över. Ska jag bara hålla ut?
- Känner du dig frustrerad ska du definitivt söka stöd hos BVC. Där kan du få hjälp av professionell personal som kan ge tips och råd om hur man ska hantera vardagen med ett barn som har kolik. Dessutom har forskningen visat att barnets symptom ofta blir bättre när föräldrarna får stöd i hur de ska hantera situationen. Det finns med andra ord all anledning att ta hjälp när det känns tufft.

Då ska du söka vård för kolik

Koliken växer bort – det stämmer. Om du känner dig trygg och orkar så behöver du inte söka vård. Men misstänker du att ditt barn är sjukt och har några av dessa symptom så ska du höra av dig till sjukvården:

• Ditt barn har feber

• Ditt barn kräks ofta

• Ditt barn verkar slött och vill inte äta

• Ditt barn går inte upp i vikt som det ska

• Besvären fortsätter efter fyra månaders ålder

Du är också viktig!

Det är riktigt kämpigt att ha ett barn som skriker flera timmar varje dag. Mitt upp i allt kanske du glömmer bort dig själv. Om situationen känns svår att hantera finns det hjälp och stöd att få. Hos barnavårdscentralen kan du som förälder få stöttning. Du kan också vända dig till en vårdcentral eller barnmorskemottagning om du känner dig deprimerad. Våga också be om hjälp av nära och kära. Berätta för grannar och vänner om barnets kolik så är det lättare att mötas av förståelse och kanske få hjälp från oväntat håll. 

Hit kan du vända dig

- Ringer du 1177 kan du få råd av sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Där kan du få hjälp med att bedöma symptom eller få veta var du kan söka vård. 

-Prata gärna med din BVC-sköterska eller läkare på barnavårdscentralen för att få tips, råd och hjälp.

- Ibland kan det vara skönt att prata med en annan mamma. Hos mamma till mamma kan man anonymt få prata med en medmamma om sånt som känns svårt. 

- Du kan också söka stöd, tips och inspiration i olika Facebook-grupper och familjeforum.

7 knep du kan testa själv

Det finns ingen som vet exakt varför en del bebisar får kolik men det finns knep som faktiskt har visat sig hjälpa vissa barn. Testa gärna. Kanske funkar något på din lilla!

Se över matningen

En anledning till att barnet skriker kan vara att matningen inte fungerar ordentligt. Vissa barn kan suga ivrigt och då också svälja luft. Testa att ta pauser i matningen och ha mindre hål i flasknappen. Om barnet ammas är det viktigt att barnens läppar omsluter vårtgården ordentligt. Se till att tömma hela bröstet vid amning, den sista mjölken har en skyddande effekt mot kolik.

Släpp ut luften

Om det verkar som att ditt barn sväljer luft, har mycket gaser och magknip kan det vara bra att minska spänningen. Var noggrann med att rapa barnet efter måltid.
Du kan också testa pysventil. Det är en engångspip som du försiktigt för in i ändtarmen och som gör att gas kan komma ut.

Fimpa 

Nikotin påverkar barnets tarmrörelser på ett negativt sätt och kan ge magknip. Kolik är därför vanligare om mamman röker. Att sluta röka och hålla ditt barn borta från rökiga miljöer är alltså något av det bästa du kan göra för ditt lilla barns mage.

Låt barnet vara nära dig

Mys, mys, mys! Många föräldrar berättar att deras barn blir lugnare när de bär barnet nära. Bär barnet i sele eller över axeln eller låt barnet ligga nära dig och massera. Att bära kan också få fart på tarmarna.

Massera lilla magen

Kolikmassage har visat sig vara bra för små magar med problem. Till skillnad från ”vanlig” massage kan du också göra strykning medsols under barnets skrikperiod. Många barn tycker att massage är skönt och pruttar och rapar mycket vid beröring.

Prova magdroppar

Det kan vara så att den lilla bebismagen är i obalans. Det är en förklaring till kolik, som det forskas mycket på just nu. De snälla tarmbakterierna, som ska göra att matsmältning och näringsupptag fungerar ordentligt, tar några veckor för nyfödda att utveckla ordentligt. En del föräldrar upplever att magdroppar kan hjälpa mot kolik. 

Semper Magdroppar och BabySemp 1, BabySemp 2 och SensiPro innehåller bakteriekultur med snälla bakterier som bidrar till en god tarmflora och kan ha en lugnande effekt på oroliga bebismagar. 

BabySemp 1, BabySemp 2, SensiPro och Semper Magdroppar innehåller samma mjölksyrabakterie, Lactobacillus reuteri Protectis®. 

Länkar:

https://www.semperbarnmat.se/produkter/babysemp-1-lemolac-sensipro_700g

https://www.semperbarnmat.se/produkter/magdroppar

7 sanningar och myter om kolik

Fungerar det verkligen att sluta äta lök? Hjälper det att rapa barnet? Det finns en hel uppsjö av teorier om kolik. Barnläkaren Staffan Berglund reder ut sju vanliga påståenden.

1)Påstående: Kolik beror på mjölkallergi.
Svar: En liten andel av barn som skriker mycket kan ha mjölkallergi, men då ofta tillsammans med andra symptom som kräkningar, diarré och eksem. Mjölkallergi förklarar alltså bara en bråkdel av alla fall av kolik och diagnosen ska alltid ställas i samråd med sjukvården. Läs mer under rubriken Mjölkallergi.

2)Påstående: Kolik bör gå över efter tre månader.
Svar: För de flesta barn minskar besvären från tre månaders ålder, men de behöver inte göra det. I vissa fall varar kolik i uppemot 5-6 månader – ibland ännu längre.

3)Påstående: Det är bra att sluta med gasbildande mat.
Svar: Det finns inget vetenskapligt bevisat samband mellan kolik och vad mamman äter. Men om man som mamma märker att koliken blir värre när man äter gasbildande mat som kål, lök och bönor är det värt ett försök att sluta och se om barnet mår bättre.

4)Påstående: Att rapa barnet efter måltid kan hjälpa mot kolik.
Svar: Det kan hjälpa och om man misstänker att stora mängder gas bidrar till att barnet har magknip ska man vara extra noggrann med att försöka få barnet att rapa. Men att barnet sväljer mycket luft är förmodligen bara en av många förklaringar till kolik.

5)Påstående: Kolik är ärftligt - det är stor risk att även småsyskon får kolik om första barnet hade det. 
Svar: Det finns en viss ärftlighet, men det är inte alls säkert att ett barn får kolik bara för att ett syskon har haft det. Risken att spädbarnskolik ska gå i arv är tvärtom ganska låg. 

6)Påstående: Kolik går inte att bota så det är ingen mening med att söka hjälp.
Svar: Kolik kan inte botas, men du ska alltid vända dig till BVC om du känner dig orolig. Där kan du få goda råd, lindring och viktig information.

7)Påstående: Att sluta röka kan hjälpa om du ammar ett barn med kolik.
Svar: Det stämmer. Rökning, både under graviditet och amning, fördubblar risken för kolik.

8)Påstående: Det är bättre att amma än ge ersättning i nappflaska till ett barn med kolik
Svar:  Det stämmer inte. Det är lika vanligt med kolik bland både barn som ammar och barn som får mat i flaska.

Källor: Staffan Berglund, 1177, Semper

Kolik och skrik – så överlever ni

Nu ger jag upp! Det är en vanlig tanke hos föräldrar med kolikbarn. Här är några råd som hjälper dig när det känns som värst.

Våga be om professionell hjälp

Visste du att det som har allra bäst bevisad effekt mot kolik är att få hjälp med beteendeträning från sjukvården. Att få stöd och råd i hur du hanterar ett kolikbarn gör inte bara dig som förälder tryggare, det minskar faktiskt också antalet timmar som bebisen skriker. Det är visat i forskning.

Ta hjälp av nära och kära

Be om hjälp om du har möjlighet. En andningspaus i en timme eller två kan göra underverk. Och känn ingen skuld över att den personen ska behöva ta hand om ditt skrikande barn. Alla klarar det en stund men det är svårare i flera timmar.

Turas om

Att leva med ett kolikbarn är oerhört tufft. Se till att hjälpas åt om ni är två. Sov gärna i skift och försök att ta så många andningspauser det går. Det är ett absolut måste att få sova en stund eller koppla av på annat sätt.

Låt dammråttorna vara

Var snäll mot dig själv och släpp så många måsten som möjligt. Laga enkel mat och strunta i dammråttorna i hörnet. Kanske har du massor av planer på vad du skulle göra med din bebis och din partner. Lägg allt åt sidan och fokusera på att få vila när du har chansen. Barn är aktiva små varelser länge – det kommer tid till lek och bus.

Prata med en vän

När frustrationen blir för stor ska du lägga barnet i sängen och gå därifrån trots att barnet skriker. Ring en nära vän, en släkting, en granne eller BVC och berätta hur du känner.

”För oss var första tiden inget mys”

Idag är lilla Silje på bilden en glad tjej och 
Louise kan äntligen njuta av att vara mamma.

Louise Sandersen och hennes man hade kämpat länge för att få barn. Därför blev chocken extra stor när deras dotter drabbades av kolik. 
- Idag önskar jag att vi hade bett om hjälp tidigare, säger hon.

Silje föddes i juni 2017. Hon var efterlängtad. Paret hade kämpat länge och till sist blev det en IVF-behandling som gjorde drömmen om ett barn till verklighet

- Äntligen skulle hon komma! Vi hade nog aldrig haft större förväntningar än inför mötet med vår dotter. Men när hon kom kände vi oss båda lite lurade av allas prat om den där mysiga första tiden med en bebis. För oss blev det inget mys direkt, säger Louise.

”Vi satt på varsitt håll och grät”
Silje skrek flera timmar varje dag. Från klockan 15-16 på eftermiddagen fram till 23. Varje dag ut och in i flera månader var det samma sak. Louise testade allt från massage till att sluta äta mjölkprodukter, men inget fungerade.

- Det var en oerhört tuff tid. Jag minns vissa tillfällen som extra kritiska. När vi vankat i timmar och klockan började närma sig midnatt. Tröttheten kom ikapp och kolikskriket bara fortsatte att eka. Jag minns hur jag satte mig ner på golvet med Silje i min famn och började gråta. Tårarna rann och rann. Jag tittade upp och såg min man i soffan. Han grät också. Vi satt där på varsitt håll och grät medan Silje skrek och skrek, berättar Louise.

Det tog lång tid innan paret bad om hjälp. 
- Jag gick inte ut så mycket. Jag var nervös för vad grannarna skulle tro. Jag kände att folk kanske trodde att jag inte kunde hantera mitt barn. Vissa dagar ångrade jag till och med beslutet att skaffa barn. Idag skäms jag så klart för att jag tänkte så, säger hon.

Skriken var inte normala – det var kolik

Louise hoppas att hon kan hjälpa andra genom att prata om sina upplevelser.
- Det här var mitt första barn och jag förstod inte riktigt vad BVC var till för. Skulle de kontrollera mig som förälder? Nu förstår jag att vi borde ha frågat om hjälp mycket tidigare, säger hon.

Som tur var fanns hennes mamma där för henne och även svägerskan ställde upp mycket.

-Min mamma som har flera barn märkte att Siljes skrik inte var normala. Hon kom ofta och avlastade mig. Det hade aldrig gått annars. Men jag var ofta kvar hemma i ett annat rum och hörde skriket. I efterhand tänker jag att det hade varit bättre om jag gått ut så jag fått en ordentlig paus, säger hon.

”Vi frågade oss själva om vi borde ha skaffat barn”

Till sist fick paret rådet att prata med en kurator.

- Under den här perioden frågade vi oss om vi borde skaffat barn. Det kändes som att vi inte klarade av föräldraskapet. Vi la mycket skuld på oss själva och kände oss som dåliga föräldrar som inte kunde trösta vårt barn. 
Att prata hjälpte.

- Jag insåg att jag var den bästa föräldern mitt barn kunde få även om hon var otröstlig. Och det var också viktigt att höra att vi inte kunde ha så höga förväntningar på vår relation under den här tiden. Vi fick fokusera på att ta oss igenom det här, säger hon.
Efter fyra månader gick koliken över.

- Jag minns den dagen. Min mamma var hos oss och såg att något var annorlunda med Silje. Hon skrattade och var lugn. Efter den dagen var koliken borta och jag har haft möjlighet att lära känna henne på ett helt annat sätt, säger Louise.

Louise tips till andra som har barn med kolik

Var inte rädd för att testa allt
Det finns massor av tips på nätet som till exempel babymassage eller magdroppar. För oss fungerade inte det men jag tycker man ska testa och se vad som fungerar. Alla barn är olika.

Klandra inte dig själv! 
Ni är de absolut bästa föräldrarna ert barn kan få och ni gör allt i er makt för att ert barn ska må bra och det räcker. Lita på din förmåga som förälder!

Alla råd är inte bra
Vi fick ofta höra ”jaja, men alla bebisar har ju lite magknip, så illa kan det ju inte vara”. Jag förstod att deras barn haft lite ont i magen och inte kolik.

Sov
Ta alla tillfällen som finns att sova. Sov när barnet sover och passa på att sova då någon annan har barnet.

Be om avlastning
Dela upp den mest skrikiga perioden under dygnet och åk iväg hemifrån en stund då den andra föräldern eller en släkting/vän har barnet. Du kommer ha mer ork om du får en paus.

Prata
Det kan hjälpa att prata med en kurator eller någon annan professionell person. Det kan också hjälpa att prata med andra föräldrar som har eller har haft barn med kolik.

Bearbeta
Hjälplösheten och tröttheten kan sitta i efter att koliken gått över. Det kan vara bra att veta att det är så om man fortfarande känner sig orolig efter att skriken tystnar.